KOMMUNALE REFORMER FOLKESTYRE OG INTERESSEPOLITIKK Disposisjon: Kommune, demokrati, politikk Deltaking i småe og store kommunar Haldningar til kommunen og kommunepolitikk Partias rolle Politisk rekruttering – vonde og gode sirklar Interessepolitikk Utvikling INNLEGG PÅ SAFO KONFERANSEN 24.-25. JANUAR 2015 Audun Offerdal Audun Offerdal 2.10.2014
KOMMUNEN ER EIN DEMOKRATISK OG POLITISK INSTITUSJON FELLESSKAP «VI OG VÅRT» KONFLIKT OG KONSENSUS ALLE ER LIKE KOMPETENTE INGEN TEKNISK KORREKTE LØSNINGER LEKSKJØNN Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
Tommy og Tigeren Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
VERDIGRUNNLAGET FOR KOMMUNEINSTITUSJONEN KVIFOR HAR VI KOMMUNAR? FRIDOM DELTAKING/DEMOKRATI EFFEKTIVITET - IKKJE KOSTNADSEFFEKTIVITET MEN FORDELINGSEFFEKTIVITET. Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
REGJERINGEN HAR FØLGENDE MÅL FOR REFORMEN: GODE OG LIKEVERDIG TJENESTER TIL INNBYGGERNE HELHETLIG OG SAMORDNET SAMFUNNSUTVIKLING BÆREKRAFTIGE OG ØKONOMISK ROBUSTE KOMMUNER STYRKET LOKALDEMOKRATI Meldingsdel i kommuneproposisjonen 2015 (Prop. 95 S), s.29 Eg leggje vekt på Lokaldemokrati Audun Offerdal 24.1.2015
DELTAKING VIKTIG POLITISKE SAKER HAR IKKJE TEKNISK KORREKTE LØYSINGAR. SAKENE MÅ DERFOR DRØFTAST BÅDE UT FRÅ KVA SOM ER MÅLSETTINGANE OG KORLEIS DEI SKAL REALISERAST BORGARANE VIL HA ULIKT SYN PÅ DETTE BÅDE FORDI DEI HAR ULIKE INTERESSER OG FORDI DEI HAR ULIKE ERFARINGAR. V Valkamp noko meir enn meiningsmåling, Sanner: «Innbyggerundersøkelse ikke bare en rådgivende folkeavstemming» Loven: innbyggerne skal høres. Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
DELTAKING I STORE OG SMÅ KOMMUNAR VALINNRETTA DELTAKING: SMÅ KOMMUNAR MEST VALDELTAKING LISTERETTING HATT KOMMUNALE VERV PARTIMEDLEMSKAP VALKAMPEN MEIR LOKAL POLITIKKEN SPEGLAR MEIR DET FOLK MEINAR REPRESENTANTAR I STORE KOMMUNAR MISTER KONTAKTEN MED INNBYGGJARANE Partimedlemskap meir i små pga fleire kommunale verv Småkommunar 19% har eller har hatt verv. 6% samla Kom.rep.: 1967 13523 2011: 10785 Kandidatar: 1999: 85349 2011: 59505 Mindre krav til listene Veljar pr folkevald: 1959 – 103 1979- 156 1999- 169 2011- 225 Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
DELTAKING I STORE OG SMÅ KOMMUNAR DELTAKING MELLOM VALA MEIR I SMÅ ENN I STORE KOMMUNAR: PÅVIRKNING AV SAKER KONTAKT MED POLITIKARAR OG ADMINISTRASJON KJENNER LOKALPOLITIKARAR INTERESSE FOR LOKALPOLITIKK LIKT ELLER MEIR I STORE ENN I SMÅ: PROTESTMØTER, DEMONSTRASJONAR, AKSJONAR Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
DESS MINDRE KOMMUNEN ER I FOLKETAL DESS MEIR DELTEK INNBYGGJARANE I POLITIKKEN PÅ KOMMUNENIVÅ Larry Rose 2014:»Funnene (fra Denters m.fl.2014) peker entydig i en retning: Det er ingen bevis for påstander om at lokaldemokratiske tilstander blir bedre sett med innbyggernes øyne når kommunestørrelsen øker. Enten har kommunestørrelse ingen (statistisk signifikant)betydning eller effekten er den motsatte: med økende kommunestørrelse avtar måleverdiene for flere indikatorer på lokaldemokrati. Dette gjelder alt fra innbyggernes lokalpolitiske interesse, lokalpolitisk kunnskap og kompetanse, til tillit til de folkevalgte , tilfredshet med lokale tjenester og flere typer politisk deltakere. Prosjektet tar høyde for betydningen av forskjeller i sammensetning av innbyggerne i kommuner av ulik størrelse og for ingen av resultatene er dette utslagsgivende» s. 46-47 Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
HALDNING TIL KOMMUNEN STOR TILLIT TIL KOMMUNEN OG KOMMUNEPOLITIKARANE BLANT VELJARANE I ALLE KOMMUNAR ER VELJARANE NØGDE MED TENESTENE. GJENNOMGÅANDE MEIR I SMÅE KOMMUNAR Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
PARTIAS ROLLE PARTIA DOMINERER KOMMUNESTYRA PARTIORGANISASJONEN STÅR STERKARE I STORE ENN I SMÅ KOMMUNAR KOMMUNESTYREREPRESENTANTANE ER MEIR PARTILOJALE I STORE ENN I SMÅ KOMMUNAR Partimedlemskap går ned 1980 : 460913 2008: 172359 Partistøtte aukar 2004: 270 mill kr 2012: 403 mill kr tilsvarande 347 mill 2004 kr. Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
REKRUTTERING TUNGT FOR PARTIA Å FÅ NOK FOLK TIL Å STILLE TIL VAL. LETTARE I STORE KOMMUNAR MANGE TREKKER SEG ETTER EIN VALPERIODE I KOM.STYRET. MEIR I MINDRE KOMMUNAR VOND SIRKEL? ELLER GOD SIRKEL? Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
Den lokale offentligheita fungerer ulikt i store og små kommunar To politiske system Små Kommunar: Deltakande demokrati Stor deltaking Mange kan tenkje seg verv Mange har eller har hatt verv Kommunen er nærare innbyggjarane i små kommunar Store kommunar: Elitedemokrati Partia sterkare Fleire kommunalpolitikarar har politiske ambisjonar Færre representantar trekkjer seg Representantane blir oppfatta å vere dyktigare i store enn i småe kommunar Kven vil tene og tape på kommunesamanslåing? Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
REKRUTTERING AV FUNKSJONSHEMMA FUNKSJONSHEMMA ER UNDERREPRESENTERTE I KOMMUNESTYRA. 17% AV VELJARANE MOT 10% I KOMMUNESTYRA KVIFOR? MANGLAR TILRETTELEGGING FOR FUNKSJONSHEMMA I KOMMUNESTYRET (HEIS, PARKERING, RAMPAR, DØROPNARAR ETC) FUNKSJONSHEMMING KREV MEIR AV DEN EINSKILDE BORGAR Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
HVOR GODT ELLER DÅRLIG MENER DU AT MYNDIGHETENE IVARETAR DE FØLGENE OPPGAVENE? SIKRE GOD TILGJENGELIGHET FOR FUNKSJONSHEMMEDE: KOMMUNESTØRRELSE: (TAL INNBYGGJARAR) 0-5000 5-20000 20-110000 Over 110000 % God 60 59 58 54 Kjelde: Innbyggerundersøkelsen 2014. Difi. Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
HALDNING TIL NAV PROSENT UNDER 5000 5-19999 20-110000 MEIR ENN1100000 TOTAL STOR TILLIT 47 31 32 30 33 N 194 473 554 372 1593 LETT Å FÅ KONTAKT 53 41 36 40 176 415 498 334 1423 TILRETTELEGGING FOR FUNKSJ.H. 90 80 81 71 95 186 150 511 Samla tilfredshet gir same resultat som Stor tillit Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
INTERESSEPOLITIKK FUNKSJONSHEMMA: REPRESENTANT FOR SÆRINTERESSER? ALLE ER «SÆRE». DET FINST IKKJE TEKNISK KORREKTE LØYSINGAR PÅ POLITISKE PROBLEM. DERFOR SNAKKAR VI SAMAN OG DRIVE POLITISK ARBEID INTERESSEORGANISASJONANE ER EIN STYRKE FOR MEDLEMANE. DEI FÅR ORGANISASJONSERFARING OG POLITISKE RESSURSAR. Demokrati: Vere med å styre sjøl, men ikkje for nært, Inhabilitet, Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
UTVIKLING VED KOMMUNESAMANSLÅING PROFESJONALISERING AV POLITIKARAR FÆRRE POLITIKARAR SOM BRUKAR MEIR TID PÅ POLITIKK AVSTANDEN MELLOM DEI STYRANDE OG INNBYGGJARANE BLIR STØRRE Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
EKSPERTUTVALET UTVALET MEINER AT OMFATTANDE KOMMUNESAMANSLÅINGAR VIL KUNNE FØRE TIL (S.125): «LAVERE FORSTÅELSE AV LOKALPOLITIKKEN LAVERE SANNSYNLIGHET FOR AT INNBYGGERNE TAR PÅ SEG POLITISKE VERV TILLITEN TIL LOKALPOLITIKERNE KAN BLI LAVERE FÆRRE FOLKEVALGTE LOKALPOLITIKERE ADMINISTRASJONEN ØKER OG BLIR MER PROFESJONALISERT MAKTEN KAN OPPLEVES Å FORSKYVES FRA POLITISK TIL ADMINISTRATIVT NIVÅ» MEN LIKEVEL(s. 135): «UTVALGETS SAMLEDE VURDERING ER AT ØKT KOMMUNESTØRRELSE VIL KUNNE STYRKE HELLER ENN SVEKKE LOKALDEMOKRATIET, MEN AT MÅTEN LOKALDEMOKRATIET FUNGERER PÅ VIL MÅTTE ENDRES» Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014
Litteratur Bernt Aardal (red.): Valgdeltakelse og lokaldemokrati, Oslo 2002, Kommuneforlaget Johannes Bergh og Dag Arne Christensen (red.): Et robust lokaldemokrati – lokalvalget i skyggen av 22.juli 2011, Oslo 2013, Abstrakt forlag Jo Saglie (red.): Det nære demokratiet – lokalvalg og lokal deltakelse, Oslo 2009: Abstrakt forlag Harald Baldersheim og Lawrence E. Rose: Hvordan fungerer lokaldemokratiet? Institutt for statsvitenskap, Univ. i Oslo, KS 2011 Audun Offerdal, Kommunalt demokrati og folkestyre i store og små kommunar., Fagbladet Samfunn & økonomi, nr. 1, 2014 Bas Denters m.fl: Size and Local Democracy, Cheltenham, 2014: Edward Elgar Lawrence E. Rose: «Demokratiteori – forvenytningr og virkelighet», i Harald Baldersheim og Lawrence E. Rose, Det kommunale laboratorium, Bergen, 2014, Fagbokforlaget, 3.utgave. Ingrid Guldvik, Ole Petter Askheim og Vegard Johansen: «Political citizenship and local political participation for disabled people», Citizenship Studies, vol.17, no 2, 2013 Ingrid Guldvik og Jon Helge Lesjø: Lutter velvilje, men mye gjenstør. Politisk deltakelse blant mennesker med funskjonsnedsettelser. Rapport 06/2011. Høgskolen i Lillehammer. Audun Offerdal 24.1.2015 Audun Offerdal 2.10.2014