KVA FOR KONSEKVENSAR VIL DEN NYE RAMMEPLANEN HA FOR INNHALD, ORGANISERING OG UNDERVISNING I F Ø RSKULEL Æ RARUTDANNINGA? Sett fr å : - kommuneadministrasjonen sin st å stad - styrarsida - pedagogisk leiar sin st å stad
DEN NYE RAMMEPLANEN Ein meir oversiktleg plan. Tydlegare spr å k og setningsoppbygnad. Anerkjenning av barnehagen som ei pedagogisk verksemd. Meir fokus p å ansvaret styrar og pedagogisk leiar har for innhaldet. Planen tydlegjer barnehagen sitt samfunnsmandat. Samanhengen mellom rammeplan og lov om barnehagar er mykje tydlegare.
DEN NYE RAMMEPLANEN Barna sin rett til medverknad er meir vektlagt. Fagomr å da m/krav til personale Krav om tydlege vaksne Dokumentasjon
KOMMUNEN SITT ANSVAR: VURDERE RAMMETILH Ø VA OG KOMPETANSEBEHOVET - st ø rre krav til faglegheit - behov for fleire f ø rskulel æ rarar for å sikre den pedagogiske verksemda - fleire menn(krav om likestilling/likestilt barnehage) TILSYN MED UTGANGSPUNKT I RAMMEPLANEN OG Å RSPLANANE - dokumentasjon gir innsyn.
Omsorg,oppseding og l æ ring i barnehagen skal fremje likeverd, likestilling, å ndsfridom, toleranse, helse og forst å ing for berekraftig utvikling. § 2 Bhg.l
Tverrfagleg SIKRE GOD KOORDINERING FOR ULIKE TENESTER FOR BARNEFAMILIER. SIKRE SAMARBEID BARNEHAGE-SKULE VED OVERGANGEN. - Utvikle eit kvalitetssystem for dette i samarbeid med skulen. (Dette m å ogs å allmennl æ rar utdanninga ha fokus p å.) SIKRE EIT GODT SAMARBEID MELLOM BARNEHAGEN OG BARNEVERNSTENESTA, HELSESTASJON, PPT.
Kompetanseheving STADIG UTVIKLE PERSONALET SIN KOMPETANSE STYRKE STYRARROLLA FELLES KURS FOR BARNEHAGEPERSONALET OG SM Å SKULEL Æ RARANE.
STYRAR SPR Å KBRUKEN I DEN NYE PLANEN TYDLEGGJER STYRAREN SITT PEDAGOGISKE ANSVAR. - T.d: skal/b ø r - pedagogisk rettleiing. TYDLEGGJER STYRAR SI ROLLE I Å RSPLANARBEID OG PLANLEGGING.
PLAN FOR KORLEIS RAMMEPLANEN SKAL INNF Ø RAST I EIGEN BARNEHAGE. GJERE HEILE PERSONALET DELTAKANDE. BEVISSTGJERING BLANT PERSONALET OM KVA BARNEHAGEN SKAL ST Å FOR. - Verdigrunnlag, oppvekst og l æ ringsansvar. Lokal tilpassing
KOMPETANSEHEVING I FORHOLD TIL DEI OMR Å DA SOM ER NYE OG FORSTERKA. - S æ rleg forst å inga av l æ ringsbegrepet. NYTILSETTINGAR -Vere meir bevisst i samansettinga av personalgruppa sin samla kompetanse. TILRETTELEGG FOR EIT GODT L Æ RINGSMILJ Ø.
Samarbeid med grunnskulen - Ein meir direkte kontakt med skulen er viktig ved overgang barnehage/skule - Samarbeid mellom styrar/rektor. - Felles fag/fagomr å de for barnehage og skule. - Kontinuitet i oppl æ ringa barnehage/skule.
PEDAGOGISK LEIAR GRUNNSYN VI ER PEDAGOGAR! - Unng å flat struktur. - Har mykje med v å r anerkjenning utad i samfunnet å gjere. BEVISSTGJERING OM INNHALDET I FAGOMR Å DA EIT ST Ø RRE ANSVAR FOR RETTLEIING AV BARN,FORELDRE OG PERSONALE
Oppsummering til slutt F ø rskulel æ rarutdanninga skal kvalifisere for den barnehagen vi skal ha til ei kvar tid Studentane m å kunne rammeplanen og lovverket Studentane m å bevisstgjerast p å eige grunnsyn Refleksjon over eigen praksis Dr ø fte kva som ligg i begrepet barns medverknad Dei minste barna Fagomr å da og livslang l æ ring Bevisstgjere studentane p å at f ø rskulel æ raren er den viktigaste ressursen i den nye barnehagen Vektlegge rettleiing i grunnutdanninga Verkty for dokumetasjon som grunnlag for refleksjon Styrke samarbeid h ø gskule og praksisfelt