Presentasjon lastes. Vennligst vent

Presentasjon lastes. Vennligst vent

1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011.

Liknende presentasjoner


Presentasjon om: "1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011."— Utskrift av presentasjonen:

1 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011

2 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale kvalifikasjonsrammeverket kan sette nye rammer for utdanning av leger; grunnutdanning, nybegynnerstillinger, ph.d. og spesialistutdanning kjenne til eksempler på utforming av læringsmål for grunnutdanning av leger (Sverige og England) kjenne til noen internasjonale trender i medisinsk utdanning kunne delta i debatten om felles nasjonale læringsmål for utdanning av leger FERDIGHETER - GENERELL KOMPETANSE/HOLDNINGER anerkjenne kvalifikasjonsrammeverket som en mulighet til å utvikle pedagogiske modeller i utdanning av leger treffe beslutninger…..

3 3 Kvalifikasjonsrammeverket Kvalifikasjoner ̴ Kompetanse Medisinsk kompetanse –Kunnskap –Ferdigheter –Holdninger Beskrive kompetansen som oppnås i –medisinstudiet –ph.d.

4 4 Beskrivelse av kompetanse Tre sykler –Bachelor –Master (inkludert 6-årig profesjonsutdanning) –Ph.d. Tre kategorier –Kunnskap –Ferdigheter –Generell kompetanse

5 5 Bestilling fra KD Beskrive læringsutbytte på programnivå Ferdigstilt ved utgangen av 2012

6 6 Beskrivelse av kompetanse På vitnemålets bakside - kun ei side

7 7 Utfordring Utforme læringsmål –Beskrive kompetansen som skal oppnås Sørge for sammenheng mellom læringsmål og læringsaktivitetene –Tilby læringsaktiviteter som bygger opp kompetansen Teste oppnåelse av læringsmålene –Evaluere om kompetansen er oppnådd

8 8 Utfordring 2 Skrivebordsøvelse vs Ny pedagogisk tenkning - forskningsbasert om læring - fornyer universitetspedagogikken - grunnlag for livslang læring

9 9 De medisinske fakultetene Har kommet ulikt langt i prosessen Startet forskjellig Læringsmål, ikke pensum (NTNU fra 1993)

10 10 Ansvarslinje NTNU ↓ DMF ↓ Institutt (v/instituttleder) ↓ Programråd (v/leder) ↓ Emneansvarlig

11 11 Hva er en lege?

12 12 Hvem skal bestemme? Samfunnsoppdrag Utdanner leger for den norske helsetjenesten Helsetjenesten Brukerne Universitetet Andre samfunnsaktører Frenk J et al, Lancet 2010, 376,

13 13 Kompetansestyrt helseutdanning Frenk J et al, Lancet 2010, 376,

14 14 Rapport fra USA Standardisering av læringsutbytte og individualisering av læringsprosessen ”Ambulando discimus” (vi lærer ved å gå)

15 15

16 16 Learning outcomes The doctor as a scholar and scientist –Basalfag, parakliniske fag, psykologi, sosiologi, samfunnsmedisinsk tenkning, vitenskapelig metode og forskning The doctor as a practitioner –Konsultasjon, diagnostisk og klinisk arbeid, kommunikasjon, akuttmedisin, medikamentforskrivning, praktiske prosedyrer og informasjonshåndtering The doctor as professional –Etikk og lover, refleksjon, livslang læring, undervisning, samarbeid, pasientfokus og forbedring

17 17 Sverige Mål För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

18 18 Sverige fort. Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar.

19 19 Sverige fort. Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

20 20 Sverige fort. - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

21 21 Sverige fort. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

22 22 Lokale tilsnitt, Linköping interprofesjonell kompetanse benytte PBL metode i møte med nye problemstillinger kjønnsbevissthet internasjonal helse vitenskapelig holdning og delta i forsknings- og utviklingsarbeid

23 23 Hva skjer i Norge? Felles læringsmål for legeutdanning? Fordeler –Alle leger utdannet i Norge har samme kompetanse Ulemper –Alle studiestedene blir like? –Fagmiljøene ikke engasjert? Løsning –Samme mål – ulike veier til målet –Læringsmålene bør være godt forankret i fagmiljøene

24 24 Felles kjernekompetanse? For hele medisinstudiet? For fagene? For praksis? Kjernepensum

25 25 Nybegynnerstillinger Klare kompetansemål Læringsaktiviteter tilpasset kompetansemålene Evaluering?

26 26 Spesialistutdanning av leger Høyere utdanning, omfattet av kvalifikasjonsrammeverket? Viktig med kompetansemål –mobilitet Utdanningsplan, sikre oppnåelse av målene Evaluere oppnåelse av kompetansemålene Resertifisering

27 27 Klinisk utdanning Ambulando discimus ikke tilstrekkelig Press i klinikken Arbeidskraft vs utdanningskandidat Mindre pasientkontakt over tid –redusert liggetid –redusert arbeidstid Forbedres ved mer strukturert utdanning med klare kompetansemål

28 28 Ph.d. Felles beskrivelse av ph.d.? Drøfting på møte i høst

29 29 Spørsmål til diskusjon Felles læringsmål for medisinstudiene i Norge? Klart formulert kompetansemål for turnus? Bør spesialistutdanning av leger beskrives og organiseres som annen høyere utdanning?


Laste ned ppt "1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011."

Liknende presentasjoner


Annonser fra Google